Byte av underlagspapp och läkt med återbrukade tegelpannor i Visby

Under januari 2026 utförde Arbetslag Bygg en omfattande takrenovering på en äldre villa i Visby, Gotlands län. Projektet omfattade rivning av befintlig underlagspapp och läkt, montage av ny SBS-modifierad underlagspapp, ny ströläkt och bärläkt, samt återmontage av de ursprungliga tvåkupiga lertegelpannorna. Arbetet pågick under tio arbetsdagar och innebar att fastighetens karaktär kunde bevaras samtidigt som tätskiktet förnyades för minst tre decennier framåt.

Situation

Taket var ursprungligen lagt i slutet av 1970-talet med tvåkupiga lertegelpannor på underlagspapp och osågad bärläkt. Vid besiktningen konstaterade vi att pappen hade torkat ut, blivit spröd och slutat svetsa mot underlaget vid skarvar och genomföringar. Fuktfläckar syntes på råsponten från vindssidan, framför allt kring skorstenen och i anslutning till takfoten. Bärläkten hade börjat möra på norrsidan där fukten stannat kvar längst. Pannorna däremot var i mycket gott skick — lertegel håller 60–100 år och dessa hade ytterligare flera decennier kvar. Fastighetsägaren ville bevara takets ursprungliga uttryck och undvika att köpa nytt material i onödan, vilket gjorde återbruk till det självklara valet. Visbys läge nära havet ställer höga krav på vindfast infästning, vilket vägdes in i metodvalet.

Metod

1. Etablering av byggställning runt huset med snörasskydd och fallskyddsräcke enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Markskydd lades ut under nedfartsrännorna för pannor och rivningsmaterial.
2. Demontering av pannor sida för sida. Varje panna lyftes för hand, sorterades efter skick (hel, sprucken nock, kantskada) och stuvades på pall. Nockpannor och kantpannor märktes för att kunna återgå till samma position.
3. Rivning av befintliga bärläkt och ströläkt. Den gamla underlagspappen drogs av i sjok och spik räknades bort från råsponten. Råsponten kontrollerades sektionsvis — några brädor vid takfot och kring skorsten byttes mot ny 23 mm råspont.
4. Läggning av ny underlagspapp av typ Mataki Halotex YEP 2500, ett SBS-modifierat tätskikt som tål mekanisk åverkan från läktarbete och ger andra linjens täthet under tegel. Skarvar överlappades 100 mm och förseglades.
5. Montage av ny ströläkt 25 × 38 mm i lutningsriktning, spikad genom pappen ned i råsponten. Därefter bärläkt 25 × 48 mm tvärställd med ett c-avstånd anpassat efter pannans dimension, kontrollerat med tumstock i flera punkter.
6. Plåtarbeten kring skorsten, hängrännor och fotplåt. Befintliga plåtdetaljer i förzinkat stål bedömdes vara i acceptabelt skick och fick sitta kvar; nya beslag tillverkades endast där rost gått igenom materialet.
7. Återmontage av pannorna. Hela pannor lades först, kantpannor stormsäkrades med klammer i varannan rad och nockpannorna sattes mot ny nocktätningsremsa.
8. Slutbesiktning tillsammans med fastighetsägaren och dokumentation med foto av varje arbetsmoment.

Bilder från projektet

Resultat

Av de cirka 1 850 pannor som demonterades återanvändes 1 690 stycken, drygt 91 procent. Resten kompletterades med begagnade tvåkupiga lertegelpannor av samma modell från vårt lager. Fastighetsägaren fick ett tak med samma karaktär som tidigare men med ett tätskikt som vi lämnar tio års tät- och funktionsgaranti på, och som tekniskt bedöms hålla 30–40 år. Arbetet utfördes av vårt eget arbetslag som är F-skatt godkänd entreprenör, och kunden kunde dra av arbetskostnaden enligt gällande regler. Den totala materialåtgången blev väsentligt lägre än vid ett konventionellt takbyte, vilket både sänkte kostnaden och belastade transporterna till Gotland mindre.

Vad innebär det att återbruka tegelpannor vid en takrenovering?

Återbruk betyder att de befintliga lertegelpannorna plockas ned panna för panna, läggs upp på pall, sorteras efter skick och sedan läggs tillbaka på samma tak efter att underlag och läkt bytts. Spräckta eller frostskadade pannor sorteras bort. På en typisk villa brukar 80–90 procent av pannorna kunna återanvändas, resten kompletteras med begagnade pannor av samma modell. Metoden förutsätter att pannorna i grunden är hela och att modellen fortfarande går att få tag på som kompletteringsmaterial.

Hur lång tid håller en ny underlagspapp under tegel?

En modern SBS-modifierad underlagspapp av byggkvalitet har normalt 30–50 års teknisk livslängd när den ligger skyddad under tegel. Det är ungefär samma intervall som läkten håller, vilket är skälet till att man byter papp och läkt samtidigt. Själva lertegelpannorna kan ligga 60–100 år och behöver alltså inte bytas i samma takt. Att byta enbart pappen utan att samtidigt byta läkten är sällan kostnadseffektivt eftersom läktarbetet kräver att pannorna ändå demonteras.

Varför behövs både ströläkt och bärläkt på ett tegeltak?

Ströläkten löper i takets lutningsriktning ovanpå underlagspappen och skapar en luftspalt som leder bort kondens och eventuellt vatten som tagit sig förbi pannorna ned till takfoten. Bärläkten spikas tvärs över ströläkten och är det som pannorna hakar fast i. Utan ströläkt blir det stillastående fukt mot pappen, vilket förkortar livslängden på både papp och läkt. På Gotland med kustklimat är luftspalten särskilt viktig.

När är det läge att byta papp och läkt på ett tegeltak i Visby?

På Gotland med salthaltig luft och kraftig vind brukar underlagspapp från 1970- och 80-talen vara uttjänt. Tecken är fuktfläckar på råspont från undersidan, smulande papp synlig vid takfoten eller läckage vid genomföringar. Är pannorna i grunden hela är det ofta motiverat att byta papp och läkt nu istället för att vänta tills vatten skadar bjälklag och isolering. Vi gör kostnadsfri besiktning och bedömer om återbruk är möjligt eller om nya tegelpannor behövs som komplement.